Stoppa deportationerna
till Eritrea!

23-åringen är den andra personen Sverige avvisar till Eritrea på kort tid. Dessförinnan har policyn varit att inte tvångsdeportera människor till landet. Man kan fråga sig vad som har förändrats. Är Eritrea inte längre en diktatur där oppositionella fängslas? Sverige är också relativt ensamt i Europa om att tvångsavvisa människor till Eritrea. Tyskland skickade dock tillbaka en asylsökande för två år sedan och Storbritannien skickade tillbaka en person under hösten. Amnesty rapporterade att båda hade fängslats vid återvändandet.

Både Amnesty och FN:s flyktingorgan UNHCR avråder från tvångsavvisningar till Eritrea då kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande. Eritrea är en enpartistat under diktatorn Isaias Afewerki. Samma parti har suttit vid makten i 17 år och det har ännu inte hållits några fria parlamentariska val i landet. Det finns ingen fri press och ingen yttrande- eller åsiktsfrihet i landet. Journalister, oppositionella och religiösa minoritetsgrupper är utsatta för förföljelse och många fängslas.

Eritrea kanske är mest känt i Sverige genom den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som suttit fängslad utan rättegång i Eritrea sedan 2001. Han fängslades då tillsammans med tio andra av den fria pressens ledande journalister, i samband med att all fri media stängdes ner. Många svenska journalister och tidningar har tagit ställning för Dawit Isaak och uppmanat regeringen att agera mot Eritrea. I oktober förra året uppmanade 30 chefredaktörer för landets stora tidningar Reinfeldt att agera i fallet med Dawit. Expressen har dagligen Dawits bild på sin kultursida och räknar dagarna han varit fängslad. I 23-åringens fall har rapporteringen varit knapphändig. Fallet har fått en del uppmärksamhet, men det framgår sällan vad den eritreanska staten står för och få tidningar har tagit ställning mot tvångsavvisningen. Varför så tyst nu? Varför skriver ingen om tvångsutvisningar till ett land man annars så gärna kritiserar? Är det för att brottet i detta fall även delas av den svenska staten? Att svenska tjänstemän skriver under dessa utvisningsbeslut och svenska poliser överlämnar människor i händerna på en diktatur som kommer fängsla dem på samma sätt som man fängslat Dawit Isaak? Och att svenska ministrar ställer sig bakom detta. Är det därför ingen protesterar? Det är en sak att ta ställning mot en diktaturs människorättsbrott långt borta i Afrika, men den egna statens övertramp och brott mot mänskliga rättigheter?

Nu när deportationen än en gång skjutits på framtiden måste vi agera. Avvisningen av 23-åringen och dem som kommer efter honom måste stoppas!