De rikas totala
laglöshet

La Zona
Regi: Rodrigo Plá

Den inledande scenen med blänkande nya bilar, vältrimmade gräsmattor och ipodjoggare kan få en att tro att det handlar om ännu en film om medelklassens inre förfall. För här finns alla de klassiska ingredienserna: den auktoritära familjefadern som inte kan kommunicera med sin son, den goda modern och den hederliga polisen.

Men när kameran vänder sig mot den enorma mur som omgärdar stadsdelen, med alla dess kameror och säkerhetsanordningar, förstår man att det handlar om något mer.

Stadsdelen är bevakad dygnet runt av en egen säkerhetsstyrka, ingen kommer in där utan tillstånd, inte ens polisen. Men på något sätt bryts barriären, det som skall hållas ute tar sig in. Några personer tar sig in, ett rån sker, det leder till ett dråp/mord (beroende på hur man ser det). Efter det påbörjas ett intensivt sökande för att sätta dit och straffa de skyldiga, allt utanför polisens och lagens ramar.

För i La Zona gäller ingen av det omgivande samhällets lagar – här råder de rikas totala laglöshet. Den enda lag som gäller är egendomsrätten och den står över alla andra mänskliga värden. I strävan att upprätthålla denna får mutor delas ut, bedrägeri, misshandel och mord ske, lik får dumpas och gömmas undan.

Den som gör sig skyldig till brott mot egendomsrätten bestraffas med den grymmaste barbari. Den totala paranoian, rädslan, misstänksamheten och hatet som omsluter dagens värld dras i filmen till sin spets. För trots att den utspelar sig i Mexiko känns det som att den handlar om alla platser i dagens värld av terrorkrig.

Filmen handlar lika mycket om Europa som genom allt högre barriär vill hålla den globala underklassen utanför, den handlar om Israel som med apartheidmuren vill hålla konsekvenserna av ockupationen ute, den handlar om Malmö där man just nu håller på att bygga Victoria Park, ett liknande så kallat "gated community". För att inte tala om den på global nivå ökande buggningen, avlyssningen, kameraövervakningen, registreringen, förföljelsen och interneringen av "terrormisstänkta".

La Zona visar hur denna utveckling mot ett allt mer tekniskt sofistikerat och avancerat säkerhets- och övervakningssamhälle leder till den mest primitiva form av barbari på den sociala, intellektuella och mänskliga nivån. För trots att det hävdas att vi lever i den mest avancerade av tidsåldrar, bygger det nya övervakningssamhället på de mest primitiva och destruktiva känslorna: rädsla, misstänksamhet och hat. Ett budskap att tänka på i stundande FRA-tider.