FN: "Förlorat årtionde
för kampen mot
fattigdomen"

- Fattigdomen är en sjukdom som fortsätter att sprida sig över världen, säger Jesusa Gamboa, 17-årig delegat från Fillipinerna som deltar i det pågående FN-mötet, under ledning av Kommissionen för Social Utveckling, som ska utvärdera det senaste årtiondets fattigdomsbekämpning.

Hon säger till nyhetsbyrån IPS att ”vi ser inget resultat av detta arbete, istället blir fattigdomen bara värre och det är vi, barnen och ungdomarna, som drabbas hårdast”.

FN beslutade om att inleda kampanjen mot fattigdomen vid världsmötet för social utveckling i Köpenhamn 1995, där ledarna för världens länder enades om att lägga fram nationella handlingsplaner i samarbete med världssamfundet för att bekämpa fattigdom, arbetslöshet och socialt utanförskap. Men nu när årtiondet börjar lida mot sitt slut är såväl FN-experter och analytiker som NGO-representanter eniga om att det varit ett förlorat årtionde.

Fortfarande lever mer än en miljard människor utan tillgång till drickbart vatten, sjukvård, ordentliga bostäder och andra livsnödvändigheter. Sett globalt så har andelen människor i utvecklingsländerna som lever på mindre än en dollar om dagen, minskat från 27 procent till 21 procent mellan 1990 och år 2000. Detta betyder att mer än 130 miljoner människor fått förbättrad levnadsstandard.

Men, noterar FN, större delen av den utvecklingen har skett i östra och södra Asien samt i Stillahavsregionen. På regional nivå däremot, i Afrika söder om Sahara, så tvingas idag närmare 100 miljoner fler leva på mindre än en dollar om dagen jämfört med 1990, enligt FN:s utvecklingsrapport från förra året.

Efter ett årtionde av fattigdomsbekämpning lever fortfarande mer än 40 procent av världens befolkning under fattigdom eller direkt hot om nalkande fattigdom, enligt IPS.

Detta trots att de senaste tio åren präglats av åtagande efter åtagande från FN:s medlemsstaters sida att bekämpa fattigdomen, i synnerhet genom de milleniemål som fastslogs år 2000. Det åttonde milleniemålet omfattar en halvering av fattigdom och svält, grundläggande utbildning för alla, reducering av barndödligheten med två tredjedelar, jämlikhet mellan män och kvinnor, hållbar miljö, stopp för spridning av HIV/Aids, malaria och andra sjukdomar, samt upprättandet av ett ”globalt partnerskap” för utveckling mellan rika och fattiga länder. Allt detta fram till 2015.

Men milleniemålen kommer inte att nås i många länder och regioner. För IPS förklarar Roberto Bissio från organisationen Third World Institute, varför. De rika länderna lever inte upp till sina åtaganden med hänvisning till att det blir för dyrt, utan att inse att kostnaderna för att inte bekämpa fattigdomen blir betydligt högre, konstaterar han.

Han säger också att utvecklingsländerna har påtvingats en ekonomisk modell som inte passar deras behov.