Skanskas djungeläventyr
i Ecuador fortsätter

Skanskas välkomstskylt till Yasuni nationalpark och ursprungsbyn Ciru Isla. Foto: José Proano

I augusti 2004 och i samband med ett statsbesök av Brasiliens president Lula da Silva fick oljebolaget Petrobras ett kontroversiellt tillstånd om att exploatera olja i Ecuadors nationalpark Yasuni (oljeblock 31). Nationalparken ligger i Amazonasregionen och deklarerades som naturskyddsreservat av UNESCO år 1989, samma år som oljeindustrin började lägga beslag på regionens underjordiska substanser.

Yasuni betraktas som Ecuadors viktigaste nationalpark, med en biologisk mångfald i världsklass. Men ändå har man inte lyckats rädda den från oljebolagen som idag (ofta illegalt och med militär hjälp) kontrollerar omkring 70 procent av området. Här lever även tre olika ursprungsfolk, bland annat huaoranifolket, vars existens är allvarligt hotad på grund av oljeexploateringen och dess föroreningar. Detta till trots kunde det svenska storföretaget inte se någon etisk problematik i att exploatera olja i regionen.

Skanska anlitades till en början av Petrobras för att utföra diverse infrastruktur- och anläggningsarbeten i utkanten av Yasuni. Redan i mars 2005 inleddes ett hamnbygge längs Napoflodens strand, men som på grund av nationella och internationella påtryckningar tvingades upphöra efter bara några månader. Petrobras tillstånd drogs in i samma veva och efter vidare undersökningar lades bygget på is för att avvakta en miljökonsekvensutredning. Därefter offentliggjordes en mängd oegentligheter, grava missförhållanden och lagbrott med den påbörjade verksamheten.

Föroreningar och sanitär vårdslöshet

Skanskas verksamhet tillsammans med Petrobras har sedan dess, 2005, kritiserats hårt från olika miljöorganisationer, myndigheter och lokalbefolkningar i Ecuador. Inte minst när det gäller aktiviteterna i Yasuniparken där lokala informatörer från ursprungsbyarna Sani Isla och Chiru Isla har vittnat om hur Skanska förorenat vattendrag med olika toxiska substanser.

Skanskas förorenade vattendrag i Chiru Isla, foto: José Proano

Vid inspektioner som miljöorganisationen Acción Ecológica och miljömyndigheten i den amazonska provinsen Orellana gjort i Chiru Isla har man bekräftat allvarliga brister i Skanskas miljöhänsyn. Man har bland annat funnit att Skanskas byggplatslatriner med avföring dumpats i omgivningen, vilket bryter mot sanitära lagar i Ecuador och dessutom kan utgöra en direkt livsfara för den lokala befolkningen, som är beroende av vattendragen. I Chiru Isla har fem familjer uppgett till Acción Ecológica att de har drabbats av förgiftningar och blivit allvarligt sjuka av utsläppen.

Gratis arbetskraft

Enligt invånare i Chiru Isla har Skanska även utnyttjat lokala människor som gratis arbetskraft (Accíon Ecológica). I samverkan med Petrobras och en tredje samarbetspartner, Alesco, uppges företaget ha anlitat lokalbefolkningen för att utföra farliga grovjobb – men lönerna för dessa arbeten uteblev. Med stöd av Acción Ecológica och lokala människorättsorganisationer anklagas bolagen också för att ha köpt bananer och yuca i byarna, även då utan att betala för sig. Skanskas agerande i Ecuador står i bjärt kontrast till det företaget deklarerar i sin etiska uppförandekod:

“We do not use forced labor, slave labor or other forms of involuntary labor at our work sites. We do not allow any practice that would restrict free movement of employees… … A strong and consistent relationship to all employees, built on mutual respect and dignity, is of vital concern to Skanska. Employment conditions offered to the employees will meet the minimum requirements of national legislation and relevant ILO conventions.” (Skanska Code of Conduct)

Att utnyttja lokalbefolkningar som gratis arbetskraft liksom till annan obetald eller underbetald service är vanligt förekommande bland bolag som verkar inom oljeindustrin i Amazonas.

- Inom oljebranschen och framför allt på södra halvklotet bryter företagen notorisk mot mänskliga rättigheter och miljölagar, berättar antropologen och ekologen José Proaño från Acción Ecológica. Och Skanska utgör inget undantag.

Att det svenska företagets beteende är kutym i en kontext av oljeexploatering på andra sidan jorden gör dock inte saken bättre, liksom det inte heller fråntar Skanska ansvaret för sin egen verksamhet. Men mekanismer och vilja att motarbeta sociala och ekologiska katastrofer som Skanskas aktiviteter orsakar saknas uppenbarligen inom både företaget och politiska instanser.

Kriminella sammanhang och korruption

Efter att Petrobras och Skanska tvingades överge Yasunis nationalpark under en tid för utredningar, har duon fortsatt att koncentrera sig på exploatering i oljeblock 18 som även det är beläget i Amazonasregionen. Människorätts- och miljöorganisationer riktar i stunden en skarp kritik mot verksamheten inom också detta block. Enligt jurister på organisationen Frente de Defensa de la Amazonia – FDA (Amazonas försvarsfront) kommer det med jämna mellanrum in rapporter om brott mot mänskliga rättigheter härifrån. Dessa rapporter har följts av undersökningar och inspektioner som bekräftar lokalbefolkningens vittnesmål (FDA).

Advokaten i Chevron-Texacofallet, Pablo Fajardo från FDA, hävdar att det råder miserabla förhållanden i den amazonska oljeregionen. Han menar att situationen kan liknas vid en slags lågintensiv krigsföring mot civilbefolkningen, där bolagen försöker splittra, manipulera, hota eller undanröja de som uppfattas obekväma för industrin.

- Befolkningen utsätts för allvarliga hälsorisker och sjukdomar som är relaterade till oljespill och medveten avfallsdumpning, berättar Fajardo, samtidigt som de ofta lever i ren skräck för bolagen vars makt tar sig uttryck genom hot och våld. Med hjälp av beväpnade privatstyrkor och militär försöker bolagen kontrollera och kväsa det lokala motståndet till varje pris. Så är läget i hela regionen och alla bolag som arbetar med olja tvingas förhålla sig till den verkligheten.

I sin uppförandekod och på sin hemsida skryter Skanska brett om sitt etiska ansvarstagande och den fantastiska hänsyn som de visar i alla länder där de verkar. Uppenbarligen gäller inte deras fina företagsetik i ett land som Ecuador, liksom inte heller i andra latinamerikanska länder.

Skanska är ett av Sveriges viktigaste företag och som betyder mycket för den svenska ekonomin. Politiskt sett har Skanska haft ett stort stöd från den svenska regeringen och på det svenska konsulatet i Ecuadors huvudstad Quito arbetar Galo Abril, en av den oroliga republikens före detta oljeministrar. Galo Abril är svensk konsul trots att han tidigare har varit djupt involverad i en omfattande korruptionshärva i Texacofallet på 1990-talet. Ett faktum som inte verkar bekomma den svenska staten, som främst månar om att svenska storföretag har diplomatiska kontakter för sina affärer i Syd.

Kanske är det just liknande omständigheter som är bidragande orsaker till att Skanska lyckas komma undan med den ena skandalen efter den andra, utan att varken kritiseras i svenska medier eller av företagets största aktieinnehavare på hemmaplan - AMF Pension. Tillväxt hemma och exploatering borta, lyder det ekonomiska likväl som politiska konceptet.