Soja – regnskogens
största hot

Brasilien är ett av många skräckexempel på det aggressiva jordbruket och dess konsekvenser. Sedan Lula da Silva blev president i Brasilien i januari 2003 har omkring 70 000 hektar regnskog skövlats i landets Amazonasregion. Ytor som hela Belgiens storlek försvinner årligen och av det är ungefär tre fjärdedelar illegalt.

Detta betyder att det dagligen skövlas områden på tio gånger åtta kilometer, att det varje timme försvinner tre hektar och varje åttonde sekund en fotbollsplan. Det här är statistik som reflekterar ett skräckinjagande scenario där djur och växtarter för alltid försvinner från jordens yta i takt med träden som faller.

Brutal skövling föregår sojafälten. Hundraåriga träd offras för att förbereda plats åt jordbruket. Bild: Agneta Enström

Enligt Greenpeace planterades det omkring 1.2 miljoner hektar soja i brasilianska Amazonas 2004-05, vilket är omkring fem procent av Brasiliens totala sojaodling. I dag odlas det soja i 16 av landets 26 delstater, varav sju av dem ligger i Amazonas. Den största andelen av den brasilianska sojan som exporteras till Europa är producerad i de amazonska delstaterna Pará och Mato Grosso, den senare vars namn betyder ”tät djungel”, men som sorgligt nog inte längre kan leva upp till sitt namn.

Nästan all soja från Amazonas produceras för den europeiska marknaden, årligen importeras omkring 18 miljoner ton till Europa från bara Brasilien. Den massproducerade och ofta genmanipulerade sojan ger billigt djurfoder, vilket gör att snabbmatskedjor och lågprisbutiker kan fortsätta serva de europeiska konsumenterna med billigt kött. De europeiska storbönderna är de största uppköparna av sojan och den ökande köttproduktionen i Europa skapar därmed en ökad efterfrågan på billig soja.

Nykoloniala strukturer

Problematiken inom sojaindustrin är mångfacetterad och komplex. Bakom kulisserna döljer sig sociala och ekonomiska maktstrukturer som följer kolonialismens logik, men som tar sig uttryck inom ramen för en nyliberal politik som slår hårdast mot de så kallade ”utvecklingsländerna”. Den koloniala logiken – nykolonialismen om man så vill – är uppenbar om man synar jordbruksindustrin lite närmare, vilket Greenpeace och AmazonWatch har gjort. Deras uppgifter visar också på hur de internationella ekonomiska institutionerna (som Världsbanken, IMF och WTO) ständigt ger sitt stöd för det destruktiva jordbruket, liksom även Europas regeringar.

Sambanden mellan exploateringen i Syd och konsumtionen i Nord är lika skrämmande som den är tydlig. Enligt Greenpeace undersökningar följer den systematiska exploateringen av regnskogen också en ökad exploatering av människor. Småbönder och ursprungsfolk i Amazonas körs ofta bort från sina hem när storjordbruken kommer och handeln med människor har också ökat, ofta i form av slavhandel.

Det är inte småjordbruken som står för de flesta brott mot mänskliga rättigheter utan de stora och industrialiserade jordbruken som odlar för export. I den skogsskövling som föregår jordbruket är slavarbete vanligt förkommande och livegenskap förekommer frekvent på sojafälten. I delstaterna Pará och Mato Grosso arbetar hälften av Brasiliens alla slavar, mellan 2003 och 2004 rapporterades omkring 8 700 slavar i endast dessa två sojaregioner.

Sojan hamnar i Europa

En majoritet av den soja som exporteras från Amazonas hamnar i Europa, där 15 procent av sojan är odlad i Mato Grosso. Den företagskoncern som kontrollerar jordbruket i Mato Grosso heter "Grupo André Maggi" och är världens största sojaproducent. Presidenten för koncernen är den så kallade ”sojakungen” Blairo Maggi, som även är Mato Grossos guvernör.

Maggis politiska och ekonomiska position gör honom maktfullkomlig och tillsammans med de internationella aktörerna är han en av de drivande krafterna bakom skövlingen av regnskogen. "Grupo André Maggi" exporterar årligen två miljoner ton soja, och deras behov av att bygga ut infrastrukturen i Amazonas, som ”vatten-high ways”, motorvägar och hamnar, finansieras med lån från Världsbankens privata organ International Finance Corporation (IFC).

Sojaplantage i Mato Grosso, Brasilien. Bild: Greenpeace

Soja är dock bara en av många produkter som odlas under ekologiskt ohållbara och oetiska omständigheter. Andra sektorer inom jordbruksindustrin följer samma utveckling och inom många branscher betraktar man regnskogen som billigt land att lägga beslag på. Genom olika illegala metoder kan bolagens kostnader vidare pressas ner till försvinnande små summor och produkterna kan ligga på ett ständigt lågpris, vilket i Europa har kommit att bli fallet för inte minst köttprodukter – då köttindustrin är den största sojakonsumenten genom sojabaserat djurfoder.

Det långsiktiga priset för att vi låter de globala marknadskrafterna styra är kanske högre än vi kan förutspå, och hur man som konsument ska undvika den förkastliga sojan kan vara svårt då man sällan vet varifrån sojan kommer. Andelen av illegalt odlad soja växer och blandas med den lagliga. Den brasilianska regeringen i sin tur förmår inte, eller vill inte, se till att lagarna följs utan släpper ofta efter när jordbruksindustrin vill lägga under sig mer mark. Illegal GMO-soja har i dag hittats på ett flertal ställen i Brasilien och sedan Lula kom till makten har ljusskygga jordbruk ofta legaliserats utan att man har gjort en utredning av GMO-grödornas miljökonsekvenser.

Mutor och korruption antas vara en anledning till den tragiska utvecklingen i Brasilien liksom i övriga latinamerikanska länder, medan idéer om ”utveckling” och ”tillväxt” ger andra förklaringar. Genom att förvandla regnskogen till produktiv mark vill Brasilien öka sin ekonomiska tillväxt, och de internationella institutionerna och bankerna hjälper ofta storjordbruken med gigantiska lån. Allt enligt en utvecklingsdiskurs som implementeras från de industrialiserade länderna i Nord.

Monsanto dyker upp överallt

Några av sojadelstaterna är förorenade med upp till 90 procent av genmanipulerad soja och oron för att den sprids är stor. En av de drivande krafterna bakom de genmanipulerade grödorna är det agrokemiska och bioteknologiska bolaget Monsanto, som den brasilianska regeringen idag är inblandade i ett megaprojekt med.

Som ett av världens största bolag kontrollerar Monsanto upp till 90 procent av världens alla genmanipulerade grödor. De är störst inom såväl livsmedels- som läkemedelsindustrin och har patent på livsformer från planetens alla hörn. Monsanto dyker upp i alla möjliga sammanhang i Latinamerika och finns närvarande i alla kontinentens länder. I Amazonas forskar Monsanto kring en specifik GMO-soja för regnskogsregionen och Lulas regering har gett den multinationella jätten sitt beskydd för att verka i trakten.

Bakom GMO-sojan ligger en teknologi som introducerades av Monsanto under mitten av 1990-talet, och vilken de uppfann för att lösa problemet på att deras patent på bekämpningsmedlet Roundup upphörde. Med genmanipulation kunde Monsanto odla fram speciella egenskaper hos sojan som fick den att gå ihop med deras bekämpningsmedel. Köpte man Monsantos soyafrön måste man även köpa deras Roundup. Detta bekämpningsmedel består för övrigt av det livsfarliga ämnet glyfosat, vilket Monsanto donerar till USA:s ”biståndsprojekt” Plan Colombia och som används i besprutningar av det som uppges vara cocaodlingar.

Civilbefolkningar hårt drabbade

Enligt Oilwatch och Acción Ecológica i Ecuador finns det stora mängder av föroreningar i de amazonska flodsystemen som kan spåras till Monsanto. Civilbefolkningen i Amazonas, och inte minst ursprungsbyarna, är hårt drabbade av de kopiösa mängder av miljögifter som rinner ner i floderna från de gigantiska plantagen. Nätverket Oilwatch har samlat hälsostatistik som visar på att olika folkgrupper i Amazonas uppvisar ett dussin olika cancerformer som är relaterade till föroreningarna.

Längs Amazonas floder skövlas regnskogen för att tillfredställa den europeiska marknaden. Bild: Agneta Enström

Enligt Amazonwatch är den expanderande jordbruksindustrin ett av de största hoten mot de ursprungsfolk som lever i regnskogen. I genomsnitt utplånas en kultur, ett folk, om året i Amazonas och ofta körs ursprungsfolken bort med våld, hot och manipulation. Bolagen samarbetar med militärer och privata väktare, som ofta gör sig skyldiga till grova brott mot mänskliga rättigheter där mord och massakrer förekommer. Våldet och aggressionerna mot ursprungsfolken ser nästan likadan ut i samtliga latinamerikanska länder, även om de bakomliggande industrierna varierar från jordbruk till jakt på gener eller bränsle.

I den ecuadorianska delen av Amazonas det främst oljeexploateringen som ligger bakom den grava miljöförstörelsen och humanitära katastrofläget. På vissa ställen där är cancerstatistiken 230 gånger högre än i övriga delar av landet och förutom föroreningarna från oljan ökar utsläppen av andra miljögifter. Jordbruksindustrin är ett växande hot även i oljeregionerna och i Ecuador är det samma proportioner som skövlas för det som i Brasilien.

När oljan sinar satsas det än mer på storjordbruk för export, och i Ecuador odlas det också mycket afrikanska oljepalmer och övriga grödor som används för att framställa etanol. I vanlig ordning är även det för att tillfredställa en ökad efterfrågan från Nord. Japan och Sverige är de länder där efterfrågan på etanol ökar mest, och Latinamerikas regeringar har inte varit sena att svara på det genom att offra ännu mer av regnskogen.

De stora vinnarna

För att kartlägga de nya hoten mot regnskogen har Greenpeace arbetat jämsides med civilbefolkningen i Amazonas sedan 1998. De har undersökt vilka som är de drivande aktörerna bakom den massiva förstörelsen; de illegala vägbyggena, skövlingen och det aggressiva jordbruket. Aktörerna som kan identifieras bakom förstörelsen är oftast multinationella bolag från Nordamerika eller Europa och produkterna som regnskogen försakas för är allt från läkemedel och livsmedel till bränsle.

Det var först 2004 som vidden av sojaindustrins inverkan på Amazonas upptäcktes och man började kartlägga och dokumentera industrin. I Greenpeace rapport presenteras det hur sojan som odlas på de illegala jordbruken, ofta med slavarbete, köps upp bolagen för att sedan transporteras till hamnar, fabriker, europeiska köttproducenter och slutligen hamnar i till exempel en Chicken McNuggets på McDonalds.

Det finns tre USA-baserade jordbruksgiganter (Cargill, Archer Daniels Midland (ADM) och Bunge) som ligger bakom omkring 60 procent av Brasiliens totala sojaproduktion. Tillsammans ligger dessa tre bolag bakom 75 procent av den soya som blir djurfoder i Europa. Cargill är det bolag som leder sojainvasionen i Amazonas och som den största intressenten regnskogsregionen sponsrar de illegala jordbruk med miljonbelopp. De lobbar även för den infrastruktur som behövs för att leverera sojan till den globala marknaden.

Uppskattningsvis har Cargill omkring 13 silos i Amazonas och de har även byggt den illegala hamnen Santarém, varifrån det mesta av den amazonska sojan exporteras. Cargill är ett av världens största privata företag vilket gör dem svårare att sätta press på. Deras position som underleverantör gör dem även mer osynliga än de som slutligen producerar och säljer sojaprodukterna.

Greenpeace gör motstånd

Sedan ett år tillbaka driver Greenpeace ett intensivt kamapanjarbete mot regnskogsskövlingen och hård kritik har riktats mot bland annat Cargill för att få dem att sluta med soja från Amazonas.

Cargill har fram tills i dag ignorerat kraven och fortsatt sin illegala verksamhet i det dolda. För att belysa detta, skapa opinion och sätta press på bolaget, gjorde Greenpeace en aktion på Cargills hamnvarv i Amsterdam den 29 maj. Ett sjuttiotal aktivister ockuperade fredligt Cargills varv i samband med att deras sojaskepp anlände med lasten full av regnskogssoja.

Greenpeaceaktion på Cargills varv i Amsterdam. På silobyggnaderna står det ”FOREST CRIME”. Bild: Greenpeace

Miljöaktivisten Svante Jerling från Greenpeace Sverige var en av de som deltog i aktionen och som anser att det är viktigt att man organiserar sig.

- Vi kan inte stå och passivt se på när det skövlas på det här viset bara för att lämna plats åt dessa ohållbara jordbruk, resonerar Jerling. Jag engagerar mig för att visa att jag inte accepterar den här absurda utvecklingen och exploateringen. I dag vet vi mycket om Amazonas betydelse, att hon är en planetär lunga vars existens är avgörande för många av jordens livsformer, däribland människans…

Och anledningarna till att agera är kanske lika många som sätten att göra skillnad på. Det finns otaliga rättviseperspektiv och miljöaspekter att applicera på den här ”utvecklingen”, och man kan även resonera i termer av att regnskogen och alla dess djur- och växtarter har ett egenvärde, liksom de hundratals olika ursprungsfolk som befolkar Amazonas.

En annan och mycket skrämmande tanke är att när regnskogen faller så försvinner kanske även förutsättningarna för framtida liv. Regnskogen är världens viktigaste syreproducent och dess unika ekosystem påverkar det globala klimatet på sätt vi kanske inte förstår vidden av förrän det är för sent. Amazonas öde är en angelägenhet för alla som vill välja livet framför en global och ekologisk apokalyps.

Greenpeace dekorerar Cargills sojaskepp från Amazonas. Bild: Greenpeace