Intressant om en rörelse
i tiden

Global rörelse
Magnus Wennerhag
Atlas, 2008

Kommer 1999 att bli ett lika omtalat som 1968? De massiva protesterna mot WTO-mötet i Seattle 1999 är ett symboliskt startskott för den globala rättviserörelsen. Det är den som Wennerhag undersöker i boken Global rörelse - den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar.

Wennerhags bok är indelad i två delar: en del om sättet att se på sociala rörelser under olika modernitetsperioder och en del om den globala rättviserörelsen. Det blir en idéhistorisk blick på den globala rättviserörelsen som social rörelse. Den placeras i sin tid och det specifika för den samtida globaliseringen som rörelsen reagerar på.

Den ställs också i förhållande till två tidigare sociala rörelser – arbetarrörelsen och nya sociala rörelser under1960-och 1970-talet. Wennerhag hittar spår som slingrar sig genom de tre rörelserna, men också olikheter mellan dem. Aktivister i den globala rättviserörelsen betonar både individuell och kollektiv handling. De förenar livspolitiska handlingar och en organiserad frigörelsepolitik.

Aktivisterna i rörelsen, och särskilt svenska aktivister, ges en central plats i undersökningen. I enkätundersökningar vid tre sociala forum i Sverige och i uppföljande intervjuer ger svenska aktivister en bild av sitt engagemang, hur de deltar i rörelsen, sin syn på demokrati, sitt förtroende för politiska institutioner, om de är med i politiska organisationer, m m.

Wennerhag beskriver den globala rättviserörelsen som en rörelse av mångfald, av åsikter, individuella och kollektiva handlingar och att de har samröre med olika organisationer som miljörörelsen, partiorganisationer, mänskliga rättighetsrörelser, Attac och fackliga organisationer. De går i allians i globala rättvisefrågor, grsärotsperspektiv och någon form av deltagardemokrati. De sociala forumen har stor betydelse för att ge frågorna uppmärksamhet i media, i lokalt föreningsliv och i lokala, nationella och globala beslutsorgan.

Deltagardemokrati är viktig inom rörelsen och för att påverka parlamentarisk demokrati. Undersökningen omfattar däremot inte vilka frågor som prioriteras och hur de får det eller maktförhållanden i den interna deltagardemokratin. Hur diskuteras t ex feminism och rasism inom rörelsen?

Globala rörelser är en intressant samtidsanalys av en social rörelse som fortfarande är i rörelse och i förändring. Det sociologiska perspektivet på samband mellan sociala rörelser och utformningen av demokrati och självstyre under moderniteten är framför allt ett grepp som ger nya uppslag inom forskningen.

Det här är startskottet för svensk forskning om den globala rättviserörelsen. Det finns många områden kvar att studera utifrån många olika synvinklar och analyser.