Det kinesiska undrets
baksida

När Lars Leijonborg återkom från ett besök i Kina tidigare i år, var han mäkta imponerad av kraften och tillväxten. Han beskrev det som en energikick och frågade sig om svenskarna kunde vara flitiga nog att möta en sådan konkurrens. IT-kapitalisten och mångmiljonären Johan Staël von Holstein jämför Kina med vilda västern, Amerika på 1700- och 1800-talen, det är bara att komma och ta för sig, i Kina är allt möjligt.

Antalet utländska företag i Kina har ökat lavinartat. Svenska företag och investerare tävlar om kinesiska marknadsandelar. Finanstidningarna skriver gång efter annan om den fantastiska tillväxten och olika företags lönsamma satsningar i landet.

Exploatering och repression

Förra veckan släppte Fria fackföreningsinternationalen (FFI) en rapport om det ekonomiska "miraklets" baksida. Rapporten släpptes inför det WTO-möte som nu i dagarna äger rum i Hong Kong, och visar att 700 miljoner av Kinas befolkning lever på under två dollar om dagen, vilket är FN:s officiella definition av fattigdom.

Mer än 15 000 arbetare dör i industriolyckor varje år. Miljoner arbetare har en arbetsvecka på 60-70 timmar och delar rum med 20 andra personer. Ojämlikheten ökar med rekordfart och antalet nyblivna arbetslösa är nästan detsamma som för resten av världens länder gemensamt.

De senaste årens sociala utslagning saknar motstycke i Kinas historia. Trenden mot minskande fattigdom som påbörjades på 80-talet har nu stannat av. Sambandet mellan ökad internationell handel och fattigdomsbekämpning bekräftas inte av det kinesiska exemplet, där ojämlikheten istället ökar och den sociala oron växer. I det övriga syndaregistret står bland annat 3400 avrättningar under 2004, expanderande fångläger och omfattande barnarbete.

Möjligheterna för de kinesiska arbetarna att påverka sina usla arbetsförhållanden är små. Trots att det på pappret råder organisationsfrihet i Kina slås alla självständiga organisationer ner och den enda tillåtna fackföreningen, All-China Federation of Trade Unions (ACFTU), är tätt bunden till regimen. ACFTU har ingen rätt att uppmana till strejk och har vid strejker snarast haft till uppgift att uppmana de strejkande att åter ta upp arbetet.

På senare tid har dock den kinesiska arbetarklassen börjat ta strid för sina grundläggande mänskliga rättigheter. Under förra året förekom 74 000 protester och upplopp. Som svar på detta har repressionen ökat och regeringen utbildar specialtrupper med uppgift att slå ner alla oroligheter i landet. Vid en protest mot ett kraftverksbygge förra veckan sköts enligt uppgifter minst 20 personer ihjäl av kinesisk polis.

Företagen deltar i förtrycket

Vissa företag deltar även, utöver sin egen exploatering av arbetare, aktivt i statens förtryck, för att öka sina marknadsandelar. Internetjätten Yahoo lämnade villigt ut uppgifter till regimen som gav journalisten Shi Tao tio års fängelse. Tao hade lagt ut ett regeringsdokument på internet, som förbjöd kinesiska medier att uppmärksamma 15-årsdagen av massakern på himmelska fridens torg. Yahoo lämnade ut IP-nummer och telefonnummer till den dator han använt så att myndigheterna kunde spåra honom. Företrädare för Yahoo kommenterar händelsen med att de måste följa landets lag för att få göra affärer.

Yahoo har även böjt sig för regimens krav och deltar i censuren och kränkningarna av yttrandefriheten. Söker man på falun gong på företagets kinesiska sökmotor får man endast upp siter som i linje med kommunistpartiet är kritiska till falun gong. Samma sökning på en svensk sökmotor ger träffar om Kinas repression av falun gong-rörelsen.

Talet om ekonomisk tillväxt som drivkraft till demokratisering ekar tomt, då inga krav ställs. De utländska företagen utnyttjar istället det redan förtryckta folket. Där det inte finns någon organisationsfrihet för arbetarklassen råder ett guldläge för kapitalisten. Det förlovade landet för en ung "entreprenör", men ett helvete för de som utgör den konkurrenskraftiga och billiga arbetskraften.

Den så hyllade tillväxten bygger på förtryck och exploatering av de kinesiska arbetarna, som helt saknar möjligheter till egen organisering eller ens representation. När Kina sweatshoppar sig till ekonomisk framgång, rycker västvärlden på axlarna åt det politiska förtrycket för att få delta i det kapitalistiska.