Migrationspakten – den
"nya" migrationspolitiken

* Laglig invandring för att tillgodose EU-länders behov av arbetskraft. Välutbildade icke-européer ska få "Blått-kort" till Europa.

* Ett gemensamt asylkontor ska upprättas och EU-kommissionen får i uppdrag att till 2012 ta fram en gemensam process för att ska och få asyl.

* Gränskontrollerna ska effektiviseras, bland annat genom biometriska viseringar.

* Illegal invandring ska stävjas genom att EU ser till att skicka tillbaka människor till de länder de kommit från eller till de transitländer de passerat.

* Samarbetet med flyktingarnas ursprungsländer ska stärkas i syfte att underlätta både laglig immigration samt återsändandet av illegala flyktingar.

Migrationspakten innebär i realiteten att det blir ännu svårare att korsa gränsen till Europa och det kommer sannolikt att innebära att det blir ännu svårare att få asyl. Större fokus ska också läggas på att människor ska kunna återsändas – skickas ut.

Men det som Reinfeldt säger bra och ja tack till är trots allt inget annat än gammal migrationspolitik i en förändrad värld. Orden och retoriken är desamma, vem som ska tjäna, förtjäna eller vinna likaså. Det här är inte ett fenomen som uppstår beroende av en viss tid – utan en effekt av klass och nationalism. Rika människor har såväl politisk som ekonomisk möjlighet att förflytta sig, medan andra människor fråntas rätten att bestämma var de vill bo.

Här måste vi se flykten som en politisk aktion – ett handlande som korsar de gränser som sätts för att upprätthålla och konstruera orättvisor. EU förändrar sin flyktingpolitik – de harmoniserar, skaffar överstatliga enheter, kontrollerar gränserna med hjälp av styrkor som FRONTEX. Frågan är varför? Var de goda förut och vill bli onda nu?

Jag menar att det är ett sätt att tillgodose Europas behov av arbetskraft och samtidigt hålla De Oönskade borta. Migration – men med bibehållen makt över gränserna. Samma politik som förts av de rika centrumstaterna under hela 1900-talet. Vilka som är De Oönskade och hur de ska hållas borta är vad som förändras.

Under den kapitalistiska krisen under mellankrigstiden kulminerade det rasbiologiska tänkandet och Sverige krävde att personer som ansågs ha judisk tillhörighet skulle markeras med ett "J" i deras pass. Nu ska gränskontroller ta hänsyn till visum och "blåa kort", till dem som kommer via flyg med godkända dokument och dem som kommer med båt över Gibraltar sund.

Klimatet är för tillfället en av de frågor som får stort utrymme i den politiska debatten. Om och om igen upprepas mantrat att det påverkar alla. Samtidigt berörs frågan om migration eller konflikter till följd av klimatproblem nästintill aldrig.

För ungefär ett år sedan släppte FN:sklimatpanel, IPCC, en rapport om klimatförändringarnas omfattning. Där framgår att stora delar av världen kommer att drabbas av vattenbrist, minskade skördar och torka. Beroende på utvecklingen kan det leda till att över 1 miljard människor kommer att behöva nya platser att bo på för att överleva.

Rätten till asyl förblir en allmosa förunnat några få utan att ha förankring i människors verkliga behov att förflytta sig. Att fly på grund av klimatet är bara ett exempel på en av många anledningar till flykt. Och en av de som inte erkänns idag.

I stället för att erkänna svält, ekonomisk misär och naturkatastrofer som flyktskäl så fokuserar regeringen och EU på arbetskraftsinvandring och nationens intressen. För att använda Billströms egna ord - med den nya arbetskraftsinvandringen kommer Vi få exakt så många immigranter som Vår arbetsmarknad behöver. Det är en politik som gör skillnad på folk och folk – som skapar ett vi och ett dem. Där De Andra är välkomna på våra villkor. Det är just det som kallas nationalism.

I vanlig ordning så handlar det om så väl oönskade människor som oönskade problem. Gränser sätts och ansvar och konsekvens flyttas bort till andra sidan, ut från centrum – bort till periferin.