Fred och kärlek
ytterligare ett år

Med temat vill arrangörerna ställa frågor som: Hur mår Moder Jord? Vad kan vi göra åt unga människor som mår dåligt? Hur lyfter vi blicken för att våga mötas och inspireras? Svaren var inte enkla den här gången heller, och ämnet togs an på temadagarna med poesi, mötesplatser och diskussioner.

Sen var det dags för en diger lista av konserter. Vi festivalvimlade och frös några av de mest minnesvärda scenögonblicken.

Foto och text: Henrik Perälä, förutom bilden på Thåström - foto: Robert Singleton

Kaizers Orchestra

Alternativ rock med en stor dos östeuropeisk känsla, får beskriva norska Kaizers Orchestra. Deras show på torsdagen var problematisk - den lade ribban för resten av festivalutbudet lite väl högt när det gäller musikalisk skicklighet, livekänsla och ös.

Thåström

En av Sveriges mest legendariska och politiska sångare under tre decennier gjorde sannolikt inte sin publik besviken. Klassiker som "Märk hur vår skugga", "Staten och kapitalet" och "Du ska va president" samsades med nyare låtar, som Imperiet-doftande "Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce".

Suzanne Vega

Med en röst som aldrig åldras och unik känsla för texter, bjöd Suzanne Vega på en stillsam konsert. Men avslutande "Tom's Diner" gavs i en suverän, tung version som andades både synth och house.

Manu Chao

Med sin reggaebaserade och punkinfluerade pop håller Manu Chao igång oavbrutet på varje spelning, så även denna gång. I höstas släpptes La Radiolina och även om den inte innehöll någon hit i stil med "Me Gustas Tu" så är han sannolikt en våt dröm för alla festivalbokare - och publiken.

WASP

De på 80-talet kontroversiella hårdrockarna i WASP drog inte lika mycket publik som Alice Cooper förra året, men levererade det de kommit för. Sångaren och låtskrivaren Blackie Lawless är mer politisk än vad som kanske är känt, och inför avslutande extranumret uppmanade han till bön för de två kidnappade svenska FN-arbetarna i Somalia. Som fotnot kan nämnas att en av dem var dansk och vid det laget var de dock redan släppta.

DLK

De Lyckliga Kompisarna är för många definitionen av svensk trallpunk. Låtarna är ofta politiska med glimten i ögat, som "Dricka sprit och hålla käften" som behandlade attityder till inför EG-omröstningen. Trots speltid samtidigt som WASP drog de tusenhövdad publik i Borlänge.