Exporten av elektronisk
återvinning - en smutsig
historia

BAN ingår i sammanslutningen av miljöorganisationer som i måndags publicerade rapporten Exporting Harm: the High-Tech Trashing of Asia. BAN och Silicon Valley Toxics Coalition (SVTC) har med hjälp av Toxics Link India, Greenpeace China och SCOPE i Pakistan gjort en omfattande undersökning i området Guiyu i provinsen Guangdong i Kina.

Guiyu ligger vid floden Lianjiang, i vilken tonvis av elektroniskt avfall har dumpats. Dricksvattnet i provinsen är förorenat och friskt vatten måste hämtas 30 kilometer därifrån, avslöjar rapporten.

Detta område nordöst om Hong Kong har förvandlats från byar med småbruk till ett industriellt exportområde. Avfallet i fabrikerna i Guiyi kommer huvudsakligen från USA.

Omkring 100 000 fattiga migrantarbetare jobbar med att plocka isär tv-apparater, datamonitorer, kretskortblock och färgboxar i skrivare. I dessa delar finns tungmetaller som bly och barium och arbetarna har ingen skyddsutrustning. Plasten i datordelarna bränns och kretskorten smälts ned med giftiga gaser som följd. Genomsnittslönen på återvinningsfabrikerna är 1,5 dollar per dag.

Undersökningsgruppen rapporterar att förhållandena är likartade i återvinningsfabrikerna i Pakistan och Indien.

Det internationella nätverket BAN arbetar för att förhindra den globala " gifthandeln". De bevakar att Baselkonventionen efterlevs och försöker förstärka den. Baselkonventionen är ett fördrag i FN som kom till 1989 för att reglera handeln med giftigt material. USA har inte ratificerat sitt undertecknande av fördraget.